Keeley Lindkvist har flera universitetsutbildningar bakom sig, men längtade efter ett hantverk. Nu studerar hon till bokbindare på Leksands folkhögskola.
– Med hantverk måste man jobba i en logisk ordning och göra allt steg för steg. Det känns väldigt hälsosamt jämfört med alla digitala arbetsplatser vi har nu, säger hon.
I bokbindarverkstaden på Leksands folkhögskola råder ett koncentrerat lugn. En trivsam tystnad bryts av lågmälda röster. Keeley Lindkvist läser sitt första år och har sin arbetsplats närmast fönstret. Hon började i augusti och trots att hon bara har gått här ett halvår har hon lärt sig mycket.
– Jag känner mig väldigt skicklig redan. När jag utbildade mig i fri konst på universitetet i Newcastle var det så brett, det fanns en workshop för allt. Här går vi väldigt djupt in i ett ämne och jag föredrar det. Ramarna ger mig större utrymme att vara kreativ.
Böcker har spelat en central roll i Keeley Lindkvists liv. Hon har en master i biblioteksvetenskap från Uppsala universitet och har varit bibliotekarie i Edsbyn.
– Att jobba som folkbibliotekarie är underbart. Det kan jag rekommendera till vem som helst. Det är väldigt fritt och man möter så många olika människor.
Det var under ett studiebesök på biblioteket i Leksand som Keeley fick upp ögonen för bokbindarutbildningen på Leksands folkhögskola.
– På biblioteket gallrade vi fruktansvärt många böcker. Jag tänkte att det vore intressant att kunna laga dem i stället för att kasta och längtade efter att jobba med händerna, säger Keeley.
I verkstaden får hon lära sig att bygga böcker från grunden med olika typer av bindningar, men också att genomföra reparationer och tillverka skyddslådor. Att testa handförgyllning (där en bok smyckas med äkta bladguld) och att jobba med skinnband ingår också.
– Första terminen har vi lärt oss om bokens uppbyggnad. Nu jobbar vi med lagningar och ser vad som händer med en bok 20 år senare, när den har lästs och lästs. Vi tittar på vilken typ av skador böckerna får och hur man reparerar dem och gör dem som nya. Det är häftigt.
– Många av mina böcker hemma har jag läst så många gånger att de ramlar isär. Nu vet jag hur jag fixar dem.
Som yrke betraktat är bokbindning ett smalt skrå. Det händer att universitetsbibliotek eller arkiv annonserar efter en bokbindare, men det är sällsynt. Många kulturinstitutioner är ekonomiskt pressade. Trots det ser Keeley en framtid i branschen.
– Jag vill starta ett eget bokbinderi och erbjuda bibliotek att skicka trasiga böcker till mig för lagning.
– Men jag tycker också väldigt mycket om att bygga böcker från grunden och att dekorera papper, säger hon.
Keeley växte upp i Newcastle i nordöstra England, historiskt sett en arbetarstad. Redan som liten var hon förtjust i böcker, gärna facklitteratur och kartböcker. Hon tog en kandidat i fri konst på Newcastle University, sedan pekade kärleken ut en ny riktning. 2011 packade Keeley väskorna och flyttade till Edsbyn. Ett lätt beslut, men ett stort steg.
– På en så liten ort har man inget privatliv, men hela min mans släkt bor i Edsbyn och att ha familj runt sig hjälpte mig att komma in i samhället, säger hon.
I Newcastle delade Keeley lägenhet med fyra andra personer. Även om hon saknar England har det aldrig varit ett alternativ att flytta tillbaka.
– I stort sett alla mina kusiner och kompisar där delar lägenheter och hus med andra. Och husen är kalla, vi värmer med gas och har inte råd att ha på värmen hela tiden. I Sverige får man mycket bättre levnadsstandard.
Under utbildningen hyr hon en lägenhet på Leksands folkhögskola. Hon och hennes man turas om att pendla till varandra.
Du har erfarenhet av att plugga på universitet både i England och i Sverige. Hur är det att studera på folkhögskola?
– Wow, vilken skillnad!
– Man är väldigt välkommen här. På universitetet är man lite mer för sig själv, ofta skriver man uppsats och så. Här känns det som en stor familj där alla är med. Det är egentligen konstigt hur kravlöst och fritt från prestation det är. Man hjälper varandra och löser problem tillsammans. Det känns riktigt bra.
– Den största utmaningen för mig är att vara ifrån min man. Men han säger att den här utbildningen är perfekt för mig – det hjälper.
Text: Anna Hultman
Foto: Fia Palmgren
Läs mer om Bokbinderiutbildningen här.